fredag 25 november 2011

Den glömda historien

En gång i tiden uppfattades Sverige som runt och inte avlångt. Finland sågs som en naturlig del av riket. Städer som Åbo och Viborg tillhörde det svenska kärnlandet. När Sverige förlorade sina baltiska provinser 1721 hade Estland och Livland varit svenska landskap längre tid än till exempel Skåne och Halland.

Den glömda historien av journalisten John Chrispinsson behandlar historien i det som en gång var Östsverige. Chrispinsson drivs av en folkbildarambition och menar att människor i allmänhet skulle ha lättare att förstå sin samtid med bättre kunskaper i det egna landets historia. Det har han förstås rätt i.

Varje kapitel i Den glömda historien berättar om en stad som tillhört Sverige och där svensktalande blivit kvar efter att Sverige förlorat landområdet. Bland de städer som avhandlas finns S:t Petersburgs svenska föregångare Nyen, den västestniska staden Hapsal som var centrum för estlandssvenskarna fram tills de flesta av dem flydde till Sverige vid andra världskrigets slut, samt Tallinn/Reval/Räffle som i 150 år tillhörde Sverige.

Ortsnamnet Räffle är ett exempel på de aha-upplevelser som jag fått under läsningens gång. De baltiska städerna hade alltså svenska namnformer, precis som i Finland! En annan är att det många svenskar tror är Sveriges näst äldsta universitet (Lund, grundlagt 1666) bara är fjärde äldst, efter Åbo akademi som grundlades 1640 och universitetet i Dorpat (staden heter idag Tartu), grundlagt 1632.

Den glömda historien är på många sätt en ögonöppnande bok. Synd är dock att Chrispinsson slarvat med språket. Men läs ändå!